Intro till livsloppet

Livsloppspsykologi handlar om många olika teorier för att beskriva en människas livslopp. Det jag tog upp om spädbarn i förra inlägget är bara en enormt liten av all teori som finns om spädbarn. Och det ser likadant ut i andra perioder i livet. Sen när alla dessa kombineras så får man en meta-teori (en teori om teorier) som då baseras på de teorier som då tillsammans täcker upp för hela människans livslopp. 

Anknytningsteori har tidigare setts att mest passa in på barn och föräldrar i samspel för att ta reda på vilken relation de har, och vilka konsekvenser det får för barnets framtida relationer. Men enligt detta nya sätt att tänka och samla många teorier för att undersöka livsloppet så kan man ta delar från ett område och applicera på ett annat. Exempelvis kan man ta teorierna från ankytning och applicera det på anknytning i vuxen ålder. Paul Baltes kom med ett meta-teoretiskt perspektiv om ni vill gå djupare in på det.

Enligt Baltes är målet med livsloppsteorin att identifiera pricniper för livslång utveckling. Även att jämföra individers utveckling för att se skillnader och likheter. Detta genom att kolla på hur mycket plastisitet individer visar upp i olika utvecklingsmöjligheter och hur det tar i uttryck. Med plasticitet menas hur lätt anpassning och förändring kan ske, oftast fysiskt i hjärnan, hög plasticitet är lätthet till förändring, och tvärtom.  Livsloppsteorin är alltså en personcentrerad ansats som syftar i att förstå människans utveckling som har ett fokus på anpassning som drivkraft bakom utvecklingen.

Utveckling börjar med befruktning och slutar med döden. Förr i tiden trodde man att utvecklingen skedde i tidig barndom och sen efter tonåren var allt fast och bestämt. Men nu vet man att utveckling sker från födseln och människor kan alltid utvecklas och ändras fram tills vi dör. Modern utvecklingspsykologi menar att det är felaktigt antagande att utvecklingen börjar med barn- och ungdomspsykologi.

Det är svårt att hitta mekanismer eftersom det finns en oerhörd komplexitet när det gäller livsloppet. Både ett väldigt brett område samt många teorier som påverkar varandra. Därför räcker det inte med anknytningsteori endast för att beskriva livsloppet, exempelvis.

Kontext är viktigt som i de tidigare saker jag tagit upp. När det gäller livsloppet är det arv och miljö interagerar i utvecklingen. Ett annat kontext är tiden som forskningen utspelar sig i. Livet på 60-talet och 80-talet skiljer sig stort från livet idag. Tonåringar existerade inte ens innan 50-talet. Mer tekniskt kallas fokus på tidkontextet för normativ ålders- och historierelaterad påverkan, även ickenormativ påverkan.

Normativ påverkan kan vara av typen biologisk, psykologisk och social, som då inträffar vid en bestämd ålder i vanliga fall. Exempel kan vara språkutveckling, pensionering, könsmognad. Normativa är de eftersom majoriteten går igenom dessa utvecklingssteg. Normativa steg har störst påverkan ju tidigare i livet de gås igenom. Historierelaterade normativa steg är sådana som de som är födda i samma tid går igenom, som ett krig eller en epidemi eller framgångar såsom medicinska eller tekniska. Grupper om individer som fötts i samma tid kallas för kohorta. En kohort grupp som föddes på 30-talet kanske är uppfostrade till att klara sig själva under krigstider och därmed mer självständiga än dagens generation. I jämförelse är dagens generation mer narcissistisk, men en intressant konsekvens av detta är att den äldre generationen är mer neurotisk. Kohorta effekter har störst påverkan i tonåren. Levde man i en hippie-generation i tonåren är man sannolikt hippie-for-life och pågick andra världskriget under ens tonårsperiod så är man mer tillbakadragen och självständig.

Motsatsen till normativ är logiskt nog icke-normativ. Dessa är unika händelser som inträffar i en människas liv, erfarenheter som individen inte delar med de allra flesta (lottovinst, skola om sig, skilsmässa, sjukdom, olyckor). De påverkar eftersom de bryter ett förväntat utvecklingsförlopp, gör livssituation och framtiden oförutsägbar. Beroende av den kontextuellt historiska perspektivet, eftersom det som är norm förändras. Grad av inflytande styrs av när det händer, och vad som blir påverkad. Detta kallas social turning point. Denna påverkan ökar linjärt när åldern ökar, exempelvis har en sjukdom eller skilsmässa i högre ålder en större påverkan än om det sker under de tidiga vuxenåren. Det kan diskuteras om det sammanfaller med minskat motstånd mot fysiska åkommor och att det är svårare att gifta om sig ju äldre man är, statistiskt sett. 

Tidigare i livet kompenserar man brist på erfarenhet genom att vara snabb.